Brustna hjärtan, champange & saknad
Jag har i ärlighetens namn ingenting att skriva...Eller?
Min mage kurrar, mina tankar forsar, mina tår är kalla & mitt hjärta är varmare än någonsin. Hjärtat bultar & ögonen mina fylls av tårar. Jag tycker om, jag gillar & jag älskar. Jag förnekar, jag accepterar, jag känner & jag avskyr.
Upplysning, förståelse, utveckling, erfarenheter. Jag har massor att skriva, egentligen. Jag känner bara helt ärligt inte för att skriva någonting, eller?
Så som stjärnorna lyser på himlen lyser mitt ansikte upp.
Helt plötsligt reflekteras solen i vattnet framför mig, vännen som jag aldrig hade står till sidan utav mig med boken. Jag längtar, jag vill & jag hoppas. Alla ser men ingen hör. Konstant tvingad till att höra böner, hur helvetets jävlar klagar på att det är för varmt & hur flickan älskar att vara kär.
Lite lätt drar jag upp korken för att fira, men finns det någonting att fira? Skönheten som hon är, står & stirrar förvånat, & odjuret som jag är skäller jag. Skäller över människornas böner, deras missnöje. Ånger börjar klättra upp längs min rygg medans jag skäller. Vännen som jag aldrig hade står & försöker skydda kärleken från mitt raseri. Jag känner hur ilskan tar över, jag går emot honom och slår ihjäl honom. Han förtjänade det verkligen inte, men jag gjorde det ändå.
Ögonblicket fastnar & den vackra ängeln kysser mig lätt i pannan.
Jag är förlåten. Jag är upplyst, jag har förståelse, jag har utvecklats & jag har erfarenhet.
Tack.
Hadet Fedt Tiep.
Yespear out!
Min mage kurrar, mina tankar forsar, mina tår är kalla & mitt hjärta är varmare än någonsin. Hjärtat bultar & ögonen mina fylls av tårar. Jag tycker om, jag gillar & jag älskar. Jag förnekar, jag accepterar, jag känner & jag avskyr.
Upplysning, förståelse, utveckling, erfarenheter. Jag har massor att skriva, egentligen. Jag känner bara helt ärligt inte för att skriva någonting, eller?
Så som stjärnorna lyser på himlen lyser mitt ansikte upp.
Helt plötsligt reflekteras solen i vattnet framför mig, vännen som jag aldrig hade står till sidan utav mig med boken. Jag längtar, jag vill & jag hoppas. Alla ser men ingen hör. Konstant tvingad till att höra böner, hur helvetets jävlar klagar på att det är för varmt & hur flickan älskar att vara kär.
Lite lätt drar jag upp korken för att fira, men finns det någonting att fira? Skönheten som hon är, står & stirrar förvånat, & odjuret som jag är skäller jag. Skäller över människornas böner, deras missnöje. Ånger börjar klättra upp längs min rygg medans jag skäller. Vännen som jag aldrig hade står & försöker skydda kärleken från mitt raseri. Jag känner hur ilskan tar över, jag går emot honom och slår ihjäl honom. Han förtjänade det verkligen inte, men jag gjorde det ändå.
Ögonblicket fastnar & den vackra ängeln kysser mig lätt i pannan.
Jag är förlåten. Jag är upplyst, jag har förståelse, jag har utvecklats & jag har erfarenhet.
Tack.
Hadet Fedt Tiep.
Yespear out!
Kommentarer
Trackback
