yespearandersson

Ursäkta mig, Olle skall festa.

Hadet Fedt Tiep.

Yespear out!

Hyfsat intresserade?..

Mitt tal till skolan.

Alla nior, alla föräldrar, alla lärare, alla elever på Älvsåkerskolan..
Jag heter Jesper Andersson och har gått här på denna skolan i tio år.
Ni alla här idag har haft en otroligt stor positiv påverkan på mig som person. Detta skall ni ha ett stort tack för.
Älvsåkerskolan är från mitt perspektiv väldigt olik andra skolor utifrån de rykten jag hört som finns bland oss ungdomar i kungsbacka.. Det existerar inte sådan trygghets- känsla någon annan stans jag har vart bortsett från mitt egna hem.

Skolan har vart mitt andra hem de senaste 10 åren. Man kan alltid se skolan som tråkig och seg att gå till ibland, men i slutändan, när man väl möts utav stora leenden på människorna här, när man får höra "Hej Jesper! Gött å se dig! Hur mår du?", då.. Då känner man sig hemma.

Ett sådant bemötande får jag varje dag jag går till skolan, vilket för mig är helt fantastiskt. Bemötandet kommer från både elever och lärare, en sådan underbar sammanhållning. Denna sammanhållning är skapad genom åren. En stor faktor inom detta som haft en påvekan hos mig såväl som mina kamrater i klasserna är lärarna. När man blir äldre och går i högstadiegymnasiet börjar man som elev inse att det handlar om att se sig själv och sitt egna ansvar för studier osv, men att ha en bra lärare är också väldigt viktigt för att faktiskt kunna uppnå de mål som finns.

Hur är man en bra lärare då?
- Jo! Det man gör, är att låta sig själv inspireras utav de lärare som finns på min skola, denna skola.
Rekommenderade lärare från mig att försöka efterlikna är följande:

Richard Mentzer, en fantastisk bra lärare med en ömsesidig respekt till varje elev. Den största förebild jag någonsin haft bortsett ifrån mina föräldrar.

Caroline Billing, en kanon trevlig lärare som kombinerar komik och utbildning på ett väldigt effektivt sätt då jag som elev lärt mig mycket under åren.

Jonas Ambjörnsson, en lärare med väldigt mycket kunskap om saker och ting, en utav de lärare som betytt mest för mig ur ett support-perspektiv, tack för det.

Kristin Westman, en väldigt underhållande lärare med komik och med stor kunskap, speciellt inom språk. Du gör mig alltid så glad om morgonen då man är som mest nere.

Dessa är niornas mentorer, våra mentorer. Tack för att ni är ni.
Se på dem mina klasskompisar, de är några utav dem som kommer ha haft störst påverkan hos dig som elev, det är de tillsammans med dig som lagt grunden för just ditt liv.

Jag utesluter definitivt inte några pedagoger alls, men eftersom det är väldigt många på denna skola som funnits här för oss så kan man inte nämna alla med tanke på hur långt detta tal då skulle bli. Men jag måste nämna ytterligare en person och om han är här idag eller inte, det vet jag inte. Paul Lennartsson. Du fick mig att inse vikten i att idrotta. Jag var, som många förmodligen vet, en överviktig "pajas" som hela tiden sökte uppmärksamhet. Nu, när man fått några storlekar större på fötterna samt blivit några decimeter längre så förstår jag vad du gjort för mig. Du fick mig intresserad utav idrott, du startade uppbyggandet av mitt låga självförtroende. Tack för det Paul, och jag kommer saknar dig så mycket.

Tiden på Älvsåkerskolan har vart fantastiskt, för att riktigt kunna reflektera kring den tid måste det enligt mig nämnas några minnen:

Hur många lärare finns det ute i skolorna som helt plötsligt och oväntat ställer sig mitt framför klassen och skriker ut en dikt på afrikanska med en stor pappers-hatt på huvudet men som direkt efter lär oss hur man skriver en haiku?

Vid närmare eftertanke, hur många lärare finns det ute i skolorna som konstigt nog börjar spela totalt fel toner och melodi på "Ja må hon leva" på en flöjt mitt under en matematik-lektion men som andra sekunden lär oss ekvation?

Hur många lärare finns det ute i skolorna som sätter på låten "Fredagsmys" och gapskrattar under hemkunskapen men som andra stunden lär oss alla näringsläran?
Och hur många lärare finns det ute i skolorna som står och gör roliga miner såsom att visa hur man ser ut med en kokhet potatis i munnen men som ändå kan skilja på oseriöst och seriöst och därefter lär oss historien om Mozart?

Som ni säkert förstår, så har alla olika slags lärare haft en påverkan hos oss, ni finns i vårat minne och därför också i hjärtat, ni finns i mitt såväl som i våra hjärtan.
Tack för att ni hjälpt oss att gå, lärt oss att gå på den långa stigen kallad livet, nu klarar vi oss mer själva än innan, tack för det.

Jag kommer aldrig att glömma er.
Tack för mig.

Hadet Fedt Tiep.

Yespear out!